Blog Image

Kreativa Processer

Läkande konst och annat skapande

Jag heter Erika och är skribent.

Den här bloggen har som syfte att visa SJÄLVLÄKANDE KONSTSKAPANDE PROCESSER.

Idag finns det väldigt mycket litteratur i omlopp där författare berättar om sina svårigheter i livet, och deras individuella sätt att handskas med dem. Det är mycket inspirerande att läsa om hur andra människor har lyckats ta sig igenom svåra passager själva, tycker jag.

Du behöver förstås inte vara olycklig för att ägna dig åt hälsoförebyggande konst - men ofta är just skaparprocesserna det som hjälper oss att hålla igång ett positivt flöde <3

-------¤-----¤--¤----¤--¤¤-

Kontakta mig gärna om du vill bli "Gäst-skribent/konstnär"!

Min emailadress är: kulturkonsthalsamiljo[at]live.com



Vi hörs!

¤ erika ¤

Bokprojekt

publicerat Posted on Tue, July 02, 2013 16:00:22

Men sedan ska jag berätta något helt annat:

Ett av mina bokprojekt är delvis självbiografiskt, delvis journalistiskt och innehåller flera olika delar. I nuläget heter den Att knyta an till Världen: Om normalitet och identitet, ur en kvinnas perspektiv.

Jag gör intervjuer och skriver fritt. De olika delarna utgör en helhet som dels handlar om själslig läkning, dels om förebyggande arbetssätt. Ytterst försöker jag synliggöra samhällsproblem, och det med en genustolkning som binder samman vissa sociala problem med en struktur som många inte orkar leva i.

Hur väl du lever dina drömmar, hur bra du lyckas bryta dig ur dina påtvingade normalitetsmallar, blir ett uttryck för hälsosam du är.

Jag går bland annat in på begreppet HSP (highly sensitive person), som inte är en medicinsk diagnos, och som därför erbjuder stämplade personer en plats att komma igen. Det finns flera sådana platser, och det är till dem jag personligen sökt mig, för att andas ut och hitta tillbaka.

Ordet dröm återkommer ett antal gånger, både som i sömn och som dagdrömar; visioner. Det är intressant hur de nattliga drömmarna på sätt och vis är ofärdiga vakendrömmar, ofullbordade och snedvridna. Och det är samma skaparkraft mitt psyke använder för de medvetna som för de omedvetna drömmarna. Carlos Castaneda beskriver i The art of dreaming och sina andra böcker (nu har jag inte läst hela serien, men jag har läst någon) hur han lär sig att hantera sitt undermedvetna, och i medvetenhet lär sig styra sitt eget öde.

¤

En person som dyker upp i min bok är designern, och numer författaren, Anton Hörnfeldt. Han kommer ursprungligen från Norrland, liksom jag, men han bor idag i New York. Förutom en hel del kläder har han designat en egen smyckeskollektion.

Jag tog kontakt med Anton efter att han hade presenterat sig i en Facebook-grupp där jag är med. Jag gillade hans lite queera utstrålning, och det faktum att han sysslar med kultur på hög nivå gör ju inte honom mindre intressant. En färggrann person, helt enkelt, och mycket trevlig och mjuk skulle det senare visa sig då jag intervjuade honom via Skype. Ett av hans senare arbeten, som han då var i färd med, var scenkläder till en av Norrdans uppsättningar.

Vi pratade kring mode och genus, och hur kroppar framställs och hur modeindustrin är uppbyggd. Självklart förekommer det droger, och vissa modeller måste kämpa för att hålla nere sin vikt. Det är en tuff bransch.

Fotograf: Rebecka Vigren

Inom det närmsta halvåret kommer han ut med sin självbiografiska bok. När vi talades vid hette den En ätstörd hjärnas sanning men den har i ett lite senare skede fått namnet Smalast när hen dör vinner, och du kan se det färdiga bokomslagetHÄR. Boken handlar om hans tonårstid då han levde med ätstörningar, och hur han senare kom att bli kläddesigner och fri från sjukdomen. Han hoppas på en engelsk version så småningom.



Ur: Nyhetsbrev 4

publicerat Posted on Tue, July 02, 2013 15:58:46


Varför ett nyhetsbrev?

Nu när jag skriver och försöker hitta, fånga in min målgrupp –

Tror jag att det bästa sättet är att visa upp sig lite då och då för att tala om att ”här befinner jag mig nu” och ”jag vill gärna att du ingår i mitt nätverk, det kanske är just Dig jag behöver?”.

För jag själv ser ju den röda tråden i allt jag gör, men för någon annan kan alla pusselbitar ligga huller om buller.

Jag vill främja fantasiförmågan hos barn

Jag vill skapa stöd runtomkring tonåringar, så att de inte hamnar i destruktiva spiraler i sökandet efter och skapandet av en vuxenidentitet.

Jag kämpar aktivt med att ifrågasätta normalitetsnormer,

gällande sexualitet, genus och kön

gällande hudfärg och kultur

gällande religion och tro, spirituell inriktning

gällande ålder

gällande funktionalitet

och kanske har jag glömt något.

Jag hoppas och önskar att det arbete jag utför genom mitt skrivande, blir till nytta för någon annan.

(Därför vill jag hemskt gärna ha feed-back!)

Erika ¤



Tidningen Vasaplan

publicerat Posted on Tue, July 02, 2013 15:50:50

En tidskrift som jag hann skriva ett antal reportage till innan jag lämnade Umeå ärVasaplan. De texterna kan du läsa HÄR (2 st.) och HÄR (3 st.) . Det började med en artikel om AA:Anonyma Alkoholister stärker varandras självkänsla. Det var en idé som jag hade, och jag tror att jag redan hade varit på ett möte, och så var tidningen intresserad av det materialet.

Vasaplan samarbetar med ett antal organisationer som stödjer människor i utsatta lägen, tidningen är lokal. Därför kunde jag inte ta med mig jobbet när jag flyttade till Stockholm. Den Stockholms-baserade tidningen Situation Sthlm och GöteborgstidningenFaktumär av liknande karaktär.

Efter AA så skrev jag om ett Umeå-band vid namn JA! De spelade på Kulturmarknaden, som Bokcaféet Pilgatan bland andra, anordnade. Jag gick fram efter att de spelade och sa att jag ville skriva om dem, för att det påminde mig lite om Ska-punken i Amsterdam, då jag bodde i kollektiv. De gav mig en hembränd skiva, och så ville Vasaplan ha artikeln som kom att få rubriken JA! Sätter sina egna ramar.



Datakrångel

publicerat Posted on Mon, July 01, 2013 22:14:11

Varför första delen av mitt inlägg om Vasaplan inte går att posta, vet jag inte – men jag återkommer så fort jag vet!



Tidningen Vasaplan

publicerat Posted on Mon, July 01, 2013 21:47:10

Jag fick därpå i uppdrag att skriva om en Bangladeshisk familj som startat upp en Returbutik på Ålidhem, området där jag bodde. De berättade så för mig hur de ville stödja ett hem med hemlösa barn, som från början inte var ett hus ens, i närheten av mannens föräldrahem. De hjälper till med byggmaterial och basföda, det allra nödvändigaste. Det reportaget heter Välgörenhet och miljö går hand i hand.

Jag undrade därpå ifall tidningen ville att jag skrev om Ögonblicksteatern och Festival Normal. Och det ville de. Min näst sista artikel för Vasaplan kom att heta Festival Normal ifrågasätter normaliteten, och den är jag väldigt nöjd med.

Slutligen hade jag en artikel som jag jobbat på ganska länge, och som handlade om hur min son blev hörselskadad, och sedan hörande igen: Min sons historia och jag. Där tog jag en närbild på min son, och min väninna Mio Rak tog en på mig och båda sönerna. Den blev klar här i Vårby, Stockholm, så det var också här som bilderna togs. Jag tycker mycket om den bilden av min son.

Sedan var det slut!



5 reportage i Vasaplan

publicerat Posted on Mon, July 01, 2013 21:25:17

Benyamin Chotai

Min son är huvudpersonen i min artikel “Min sons historia och jag”.



Nyhetsbrev 4

publicerat Posted on Mon, July 01, 2013 21:21:34

Foto: Mio Rak.

Fjärde bilden

Detta vackra foto har min väninna Mio tagit.

Min kommentar på Facebook var: “Härlig känsla ~det kommer värme uppifrån höger, svalka nerifrån vänster, upplever jag”.

Nu ser jag molnen spegla sig också, och det varma gröna ljuset ::

¤



Dikt

publicerat Posted on Sat, June 08, 2013 19:07:26

Jag skrev en liten dikt :


Min kräftgång

Vind för våg

Jag vet vad jag såg,

Men det jag kommer ihåg

är lukten av havstång,

en aning om valsång.

Nu återvänder jag i kräftgång



« PreviousNext »